Jag lägger mig nu ner och dör,
på en plats där jag varken ser eller hör.
På en plats där jag mitt trasiga jag får vila,
där jag inte åt alla väderstreck behöver ila.
Ett ställe för min sorgsenhet att vara,
där jag slipper på alla varför svara.
Kanske även en plats för goda minnen att hitta,
...